Fyrvaktaren

Min dam, er lilla hund ...
Det är nog bäst ni kallar på den.
Jag vaktar fyren. Här finns grund.
En bark gick på. Jag hörde braket.
Vi kunde inte nå den.
Där ser ni vraket.

Men nej, bli inte så förskräckt!
Ägaren har fått förlusten täckt.
En båt är assurerad, ser ni.
Besättningen är välbehållen. Nu ler ni.
Det är bra. Det är som solsken, tycker jag.

Vi har en vacker dag i dag.
Er lilla hund ... Han hör
ni kallar men han skämtar med er.
Han är en trofast liten vän.
Ibland kan djuren ge en mer
av vänlighet än mänskor gör.

Nej jag får gå och sköta mitt igen.
Men det var väldigt roligt detta.
Man möter inte varje dag en dam som ni.
Så nätta
svarta skor
med nätta fötter i.
Och skinnbesättning på en vackra dräkt.
Jag tror
att ni är släkt
med glittret över sjön, en fröjd
för människor i alla sammanhang.

Jag är en gammal man och mycket nöjd
med att ha sett er.
Ni överser väl med att jag har gett er
en klumpig välment komplimang.

"En dam som fått sand i sina skor" "Innehåll" "Världarna"